#31 Pilates, dagböcker och hotad journalistik
Heavyweight är tillbaka, DN lanserar kulturpodd och Brian Reed tar hotet mot den amerikanska journalistiken på allvar.
När jag skriver det här har det brutit ut ett nytt krig. Lidandet i världen tycks inte ha något slut och snart är det sommarsemester. Kontrasterna i livet är så skarpa att de bländar. Jag odlar tomater, tränar på att tälja och försöker lyssna på poddar om livet och världen. Jag längtar efter fred och försoning och hoppas på en lång, lagom varm sommar som ska göra att vi orkar ta oss an hösten. Kanske lyssnar jag på några fler sommarprat i år, är nyfiken på flera av dem. Ett av dem har jag själv fått äran att producera, lyssna gärna på det om ni vill.
Hoppas ni får en fin sommar, så hörs vi igen i slutet av augusti!
//Åsa
Podd: SvD Dokumentära berättelser
Avsnitt: Mammaparadoxen 1/2
Det är många som sliter med att knäcka koden till ett ljudformat som utgår från en publicerad text. Det är förståeligt, det är såklart mycket billigare att producera ljud av redan befintligt material. Men det är svårt. Svenska Dagbladet har kommit ganska långt med sina dokumentära berättelser. En av de stora framgångarna skulle jag säga är att man i den här tvådelade berättelsen om småbarnslivets ensamhet är att låta geniala Rebecka Hemse stå för inläsningen. Hon gör det med sådan lätthet — avslappat, inlevelsefullt och med hundra procent tonträff.
Podd: Fail Better with David Duchovny
Avsnitt: Jia Tolentino Battles The Internet
Kända skådespelare som sätter sig bakom mikrofonen för att de också vill ha en podd, eftersom alla andra verkar ha en podd, brukar inte vara någon succé. För att de antingen inte har något att berätta eller är väldigt dåliga på att ställa frågor. Det här gäller inte David Duchovny. Han är genuint nyfiken. Han har frågor. Han har tankar. Men så är han inte heller bara skådespelare, utan också författare. I det här avsnittet pratar han med journalisten och författare Jia Tolentino. Känd för sina skarpa texter om livet på internet för The New Yorker. De pratar om skrivande och läsande, om utseende, om att se sina barn ha svårt för att misslyckas och mycket annat. Ett lyssningsvärt avsnitt.
Podd: Kära Dagbok
Avsnitt: Vatikanens dickpicks och rövförbud i Eurovision
Det verkar svårt för dagstidningarna att landa i en kulturpodd som står sig. DN har gjort flera försök tidigare. Nu lanserar de Kära dagbok, en kulturpodd där Hanna Fahl, Greta Schüldt och Sebastian Nowacki delar stycken ur sina dagböcker som utgångspunkt för att presentera spaningar om samtiden. Jag känner mig inte helt säker på om det jag hör faktiskt är utdrag ur deras faktiska dagböcker, men det gör inte så mycket. Det är ett formgrepp som ändå fungerar, och Hanna, Greta och Sebastian är tre smarta, välformulerade, roliga människor som låter som att de tycker om varandra och det räcker. För är det en sak som en kulturpodd inte klarar sig utan är det bra gruppdynamik och bra kemi mellan deltagarna. Roligast blir det när Sebastian ska förklara för Hanna och Greta vilken betydelse dickpicks har gaycommunityt.
Podd: Heavyweight
Avsnitt: Heavyweight Short: Returns and reformers
Det har varit känt ett tag att Heavyweight hittade ett nytt hem till slut efter att Spotify bestämde sig för att lägga ner podden. Nu huserar de hos Pushkin Industries istället och det har under ganska lång tid utlovats en ny säsong. Den verkar vi få vänta på till i höst, men i väntan på det så släpper de något de kallar för Heavyweight Shorts. Kortare historier som de har gjort under det året som podden inte har haft något hem. Historier som de gjorde mest för sig själva och varandra, men som blev så bra att de nu vill dela med sig av dem. I det första avsnittet berättar Stevie Lane att hon är en person som lämnar tillbaka. Ni vet, skickar tillbaka mat som inte är vad man beställde, ringer kundservice och ber om kompensation när en beställning blivit fel. Det är en ljuvlig historia som tar sin utgångspunkt i hennes farmor. Kalila Holt berättar om när hon bestämde sig för att utsätta sig för en pilatesklass, trots att hon avskyr att träna inför andra människor. Det är en perfekt lite försmak av den riktiga säsongen som kommer senare i år och jag längtar så.
Podd: Question Everything
Avsnitt: Rümeysa Öztürk is Locked Up for an Op-ed: An urgent Summit with the Student Newspaper that published it
I slutet av mars så blev studenten Rümeysa Öztürk gripen och bortförd av civilklädda federala agenter. I ett helt dygn var det ingen som visste var hon befann sig någonstans. Snart framkom det att hon förts till ett ökänt interneringscenter i Louisiana, samma plats dit Columbia-studenten Mahmoud Kahlil förts. Det som också framkom ganska snart var att Özturk, som befann sig i USA på ett studentvisum för doktorandstudier, inte var anklagad för något brott. Anledningen till gripandet och bortförandet var att hon skrivit under en debattartikel som publicerats i studenttidningen på Tufts University. En artikel som bland annat krävde att universitetet tog avstånd från företag med direkt eller indirekt koppling till Israel. Gripandet av Özturk fick direkta effekter på studentjournalistiken på universitet - andra internationella studenter som publicerat kolumner där de uttryckt åsikter bad att få dem avpublicerade. Personer som låtit sig intervjuas och uttryckt åsikter bad att få bli borttagna. Brian Reed, som har tagit på sig uppdraget att sätta journalistiken och journalistikens roll under lupp bestämde sig för att arrangera ett snabbt sammankallat panelsamtal för att diskutera Özturks fall. Advokater, yttrandefrihetsexperter, representater för studenttidningen som publicerade den aktuella debattartikeln och Brian Reed själv vrider och vänder på vad det här betyder för journalistiken och i förlängningen den amerikanska demokratin. Högaktuellt, skrämmande, intressant och viktigt.
Podd: Söndagsintervjun
Avsnitt: Pelle Almqvist - en rockstjärnas historia
Jag minns första gången jag såg The Hives live. Det var på Riddarholmen i Stockholm. Jag var helt golvad. Golvad av energin, självförtroendet, uthålligheten, showen. Pelle Almqvist var kaxigast av dem alla och jag älskade det. Men visst förstod jag att det där var en scenpersonlighet, att han var mer än så. Därför är det så roligt att höra honom i den här intervjun. Höra honom reflektera över vad det betyder att vara rockstjärna, vad det betyder att få känna att man är riktigt bra på något (en känsla han unnar alla). Och så Tambourine-skandalen såklart. Som Martin Wicklin inte kan låta bli att fråga om (rimligt), men som Pelle Almqvist inte vill prata om, som gör att det uppstår ett ögonblick när allt känns lite obekvämt. Som gör att jag lyssnar med än mer spetsade öron. Men det är inte Tambourine-skandalen jag tänker på när jag tänker på The Hives och Pelle Almqvist. Det är musiken — och den totala euforin han verkar känna när han står på scenen.